Hur förbereda sig för osäkra tider?

Först bröt pandemin ut och sedan kriget i Ukraina och nu ökar inflationen. Ekonomin påverkas också av faktorer som kommer utifrån och som inte kan förutses. Hur oroad borde man vara och hur borde man förbereda sig för osäkra tider? Experter kommer också med lugnande svar.

Nyheterna om en tilltagande inflation, stigande räntor, dyrare priser på energi och andra förnödenheter har väckt oro sedan våren. Någonting händer. Konsumenter känner redan av det i priserna på livsmedel, boende och transporter.

Enligt preliminära data från Eurostat var den årliga inflationen, dvs. förhöjningen av priserna på varor och tjänster, i Finland i maj redan 7,1 procent. Man får allt mindre för en euro.

Står vi nu inför en recession eller hårda ekonomiska tider? Finlands ekonomi utvecklas fortfarande relativt positivt, anser de experter som vi intervjuat. Det är dock uppenbart att den ekonomiska utvecklingen har avtagit åtminstone tillfälligt.

Pellervo ekonomisk forskning PTT bedömer att livsmedelspriserna kommer att stiga med 11 procent i år. För en genomsnittsfamilj kan matnotan stiga med över 500 euro om året. I april hade boendekostnaderna ökat med närmare 10 procent från året innan och transportpriserna med 13 procent. Orsaken till att priset på energi stigit ytterligare från en redan förhöjd nivå är Rysslands anfall mot Ukraina, och kriget har också lätt till stigande priser på spannmål och oljeväxter. Å andra sidan har till exempel priset på kaffe stigit med närmare 50 procent, främst på grund av väderförhållandena i Brasilien.

”För hushållen är det största problemet att uppgången i priserna äter upp köpkraften. Priserna på energi och livsmedel har stigit och kommer antagligen fortsätta att stiga åtminstone tills vidare”, säger seniorekonom Petri Mäki-Fränti från Finlands Bank.

Enligt de senaste inflationsprognoserna kommer uppgången i livsmedels- och energipriserna att avta avsevärt nästa år. Mäki-Fränti påpekar att inflationen under de senaste åren rentav varit för låg. En måttlig inflation som motsvarar den reella ekonomiska tillväxten är en eftersträvansvärd situation.

”Konsumenterna bör beakta att inflationen kan bli mer seglivad än väntat.”

Inflationen kan omintetgöra effekterna av årets löneförhöjningar. Enligt Mäki-Fränti kan inflationen sluka förhöjningarna till den grad att reallönen minskar under året.

”Det återstår att se hur långvarig inflationen blir. Enligt prognoserna förväntar sig många att den är tillfällig och att den främst beror på den exceptionella uppgången i energi- och råvarupriserna. Då hamnar vi inte heller i en negativ prislönespiral, vilket vore bra”, säger Mäki-Fränti.

Lönerna stiger inte i takt med inflationen

Det exceptionella ränteläget i euroområdet har pågått länge. För konsumenterna har det inneburit en fördelaktig räntenivå.

”En låg räntenivå i kombination med en svag ekonomisk tillväxt har också hållit inflationen i schack. Det här har lett till en situation där många börjat tro att en nollräntemiljö är det normala läget”, säger Timo Hulkko, direktör på centralkreditinstitutet Bonum Bank som hör till POP Bankgruppen.

Enligt prognoser för euroområdet steg inflationen i maj redan till 8,1 procent, vilket är mer än i Finland. Christine Lagarde, chef för Europeiska centralbanken, har sagt att hon oroar sig för inflationen i euroområdet. ECB har backat upp ekonomin med låga styrräntor och köpprogram. Nu avvecklar centralbanken sina köpprogram och har signalerat att styrräntorna kommer att höjas på hösten. Detta återspeglas redan inom banksektorn. Olika slags ränteskydd har börjat intressera kunder med bostadslån.

”Trots att inflationen väntas avta framöver stiger lönerna inte i takt med inflationen. Det leder till att konsumenternas köpkraft minskar åtminstone på kort sikt”, säger Hulkko.

Hulkko har inga snabba lösningar på de stigande konsumentpriserna. ”På kort sikt måste hushållen bara anpassa sig.”

Läget är svårast för hushåll med alltför stora lån och för låginkomsttagare som redan dragit åt svångremmen så långt det går.

Pengar är en effektiv drivkraft

I synnerhet stigande priser får människor att ändra på sina konsumtionsvanor. När energipriserna är höga såsom nu reagerar marknaden, liksom också företagen och konsumenterna.

”Då börjar man se efter alternativa energikällor, möjligheter att minska energiförbrukningen och införande av ny teknik”, säger prognoschef Janne Huovari från Pellervo ekonomisk forskning.

Det är knappast överdrivet att anta att kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland kommer att påskynda övergången till grön energi. Till exempel efterfrågan på el- och hybridbilar har redan ökat.

”De ekonomiska problemen under de senaste åren beror på externa orsaker, och därför kan deras konsekvenser vara annorlunda”, konstaterar Janne Huovari. Han påpekar att även om den ekonomiska utvecklingen avtar så är sysselsättningsläget fortfarande helt bra. Den två år långa coronaviruspandemin kan ha resulterat i besparingar i en del hushåll.

”Om kriget snart tar slut kommer i synnerhet energipriserna att sjunka”, säger han.

Företagares kompetens handlar också om att följa med den ekonomiska utvecklingen

Inflationen och de stigande energipriserna har slagit hårt mot företagare. Enligt en utredning av Finlands Näringsliv sjönk företagens förtroende i mars. Osäkerheten är stor men inte lika stor som i början av coronaviruspandemin. De stigande kostnaderna och tillgången till material belastar i synnerhet byggbranschen.

”De senaste åren har visat att företagare kan stöta på problem som är svåra att förutse”, konstaterar Mikael Pentikäinen, vd för Företagarna i Finland.

Krisen i Ukraina kan leda till högre kostnader och tilltagande inflation, vilket försvagar konsumenternas köpkraft. Hur Ryssland kommer att reagera på Finlands Natoansökan kan inte förutses. Det kan förekomma cyberattacker som kan påverka nättjänster och företagens betalningar. Företagare kan tackla operativa risker med hjälp av riskanalyser och utredningar av omfattningen och konsekvenserna av olika hotbilder.

”För det första gäller det att se till att företaget har en buffert för sämre tider. Det är också viktigt att reda ut alternativ för situationer där den gamla operativa planen inte längre fungerar”, säger Pentikäinen. Om råvaru- och energipriserna stiger kraftigt måste företagaren ha mod att baka in förändringarna i priserna.

”Detsamma gäller prissättningen av tjänster. Det gäller att prissätta kompetens korrekt. Konkurrensen avgör när prisnivån inte är korrekt.”

Pentikäinen uppmuntrar företagen att följa med den ekonomiska utvecklingen åtminstone på det stora hela. Det hör till företagarkompetensen.

”Det viktigaste är att ha en bild av vad som pågår i det egna företaget. Framför allt gäller det att ha koll på kassaflödet.”

Ekonomiska motgångar har varit aktuella för företagare under de två senaste åren. Coronaviruspandemin var en så exceptionell situation att staten delade ut ett par miljarder euro i företagssubventioner. Det var bra, men Pentikäinen konstaterar att affärsverksamhet inte kan basera sig på subventioner. Företagare ska själva hantera riskerna.

”Om krig bryter ut någonstans eller kostnaderna stiger kan man inte förvänta sig att staten alltid skrider till undsättning. Det är fråga om operativa risker som företagare bör vara beredda på”, säger Pentikäinen.

Lär dig nyckeltal

Om man kan tolka några viktiga ekonomiska nyckeltal klarar man sig. De bidrar till att förstå vad som händer och hur saker och ting påverkar livet och saldot på kontot. Petri Mäki-Fränti från Finlands Bank uppmanar företagare att hålla ett öga på inflationen, dvs. uppgången i konsumentpriserna. Den påverkar räntenivån och köpkraften och märks i vars och ens plånbok.

Även sysselsättningsgraden är ett relevant nyckeltal. Den anger andelen sysselsatta bland 15–64 åringar. Nu är sysselsättningsgraden 72,5 procent, dvs. nästan lika hög som på 1990-talet. BNP eller bruttonationalprodukten beskriver i sin tur hur levnadsstandarden stiger eller sjunker. Enligt en prognos av Pellervo ekonomisk forskning ökar BNP i år endast med 0,5 procent.

Men krävande tider har ett typiskt fenomen som flera ekonomiska experter nämner: När osäkerheten och riskerna ökar blir också sannolikheten för en mer positiv utveckling än väntat större.

Redaktör: Sirkku Saariaho

Texten publicerades ursprungligen i Koivunlehti i juni 2022.